Spara pengar som student: Få pengarna att räcka längre under studietiden

Att studera innebär ofta att leva på en stram budget med CSN som huvudsaklig inkomst, men med rätt strategi kan du faktiskt spara pengar även som student. I den här guiden får du konkreta spartips som hjälper dig att minska dina utgifter, utnyttja alla bidrag du har rätt till och bygga en hållbar studentekonomi som fungerar under hela studietiden. Våra råd baseras på aktuella regler för CSN, bostadsbidrag och fribelopp 2026, samt erfarenheter från tusentals svenska studenter som lyckats få pengarna att räcka längre.

Hur man sparar pengar som student

För att kunna spara pengar under studietiden är det viktigt att upprätta en klar budget, förbereda egna matlådor, anskaffa begagnad kurslitteratur samt ta del av studentrabatter (exempelvis via Mecenat eller AllaStudier). Etablera ett särskilt sparkonto, helst med ränteavkastning, och gör sparandet automatiskt. Dela på boendeutgifter och ansök om bostadsbidrag ifall du är yngre än 29 år.

Ekonomiska råd för studerande:

• Budgetering: Upprätta en budget som ger överblick över inkomster och kostnader. Det kan vara fördelaktigt att tillämpa 50-30-20-modellen (50% nödvändigheter, 30% önskningar, 20% besparingar).
• Matinköp och hushållsekonomi: Tillaga egna matlådor och undvik att äta lunch ute. Handla i större kvantiteter och välj prisvärdare affärer.
• Studiematerial: Anskaffa begagnade läroböcker eller låna från biblioteket.
• Bostad och färdmedel: Dela bostad för att reducera kostnaderna med hälften. Promenera eller cykla istället för att använda kollektivtrafik eller taxi.
• Tilläggsintäkter: Sök efter stipendier och arbeta extra vid sidan om studierna.
• Besparingar: Automatisera överföring av ett mindre belopp varje månad till ett sparkonto, till exempel genom ett ISK (Investeringssparkonto).
• Rabattmöjligheter: Nyttja studentrabatter på alltifrån resor till träningsanläggningar och streamingtjänster.

Genom att vara uppmärksam på sina kostnader och planera sina inköp noggrant kan man uppnå en stabil och hållbar ekonomi som student. För den som vill bygga upp ett kapital vid sidan av studierna kan man även starta en blogg tjäna pengar på sikt genom annonssamarbeten.

Bästa tips för att spara pengar som student – så bygger du en stark studentekonomi

Som student har du många möjligheter att spara pengar om du vet var du ska börja. De bästa tips för att spara handlar om att kombinera tre strategier: minska dina utgifter genom smarta val, utnyttja alla bidrag och rabatter du har rätt till, och öka dina inkomster genom extrajobb inom fribelopp. Många studenter i dag lyckas spara flera tusen kronor per år genom att systematiskt arbeta med sin studentbudget och göra medvetna val kring boende, mat och kurslitteratur.

Det viktigaste är att börja tidigt under studietiden. Även om du bara sparar en slant varje månad – kanske 200-500 kronor – bygger du upp en ekonomisk buffert som ger trygghet och flexibilitet. Studenter som aktivt arbetar med sin ekonomi rapporterar ofta att de känner mindre stress och kan fokusera bättre på studierna när de får ekonomin att gå ihop. Om du letar efter sätt att dryga ut kassan under ledigheter kan ett säsongsjobb sommar 2018 vara en utmärkt startpunkt för att bygga upp en buffert.

Gör en budget – grunden för att håll koll på din studentekonomi

Så skapar du en realistisk studentbudget

Att göra en budget är det absolut viktigaste steget för att spara under studietiden. Börja med att lista dina inkomster och utgifter varje månad. En typisk studentbudget inkluderar studiemedel från CSN (fullt studiemedel är cirka 12 600 kr per månad, varav 3 740 kr är bidrag och resten lån), eventuell inkomst från extrajobb, samt alla fasta utgifter som hyra, försäkring, telefon och abonnemang.

Nästa steg är att kategorisera dina utgifter i fasta och rörliga kostnader. Fasta utgifter är sådant som hyra, mobilabonnemang och försäkringar som kostar samma summa varje månad. Rörliga utgifter inkluderar mat, transport, kurslitteratur och nöjen. Många studenter upptäcker att de kan spara in flera hundra kronor i månaden genom att granska sina abonnemang – särskilt strömmande media-tjänster som Netflix, Spotify och HBO som snabbt summerar till 400-600 kronor per månad. För att hålla kostnaderna nere ytterligare kan det vara värt att investera i en billig bra mobil istället för den senaste flaggskeppsmodellen.

Exempel på en enkel studentbudget:

Inkomster	Belopp/månad
CSN-bidrag	3 740 kr
CSN-lån	8 860 kr
Extrajobb	3 000 kr
Totalt	15 600 kr

Utgifter	Belopp/månad
Hyra (delat boende)	4 500 kr
Mat	2 000 kr
Telefon & internet	300 kr
Försäkring	150 kr
Transport	600 kr
Kurslitteratur (snitt)	300 kr
Nöjen & övrigt	800 kr
Sparande	300 kr
Totalt	8 950 kr

Hur CSN-bidraget och inkomst från extrajobb påverkar din budget

CSN består av både lån och bidrag, och det är viktigt att förstå skillnaden. Studiebidraget på 3 740 kr per månad behöver du aldrig betala tillbaka, medan studielånet måste återbetalas med ränta efter studierna. En smart strategi är att först leva på bidraget och inkomst från extrajobb, och bara ta ut studielån när det verkligen behövs. På så sätt minimerar du din framtida skuld.

Om du jobbar extra vid sidan av studierna ökar din totala inkomst, vilket ger större utrymme att spara. Men kom ihåg att hålla koll på fribelopp för att inte förlora ditt studiebidrag. Med rätt balans mellan studiemedel och extrainkomst kan många studenter få pengarna att räcka och till och med bygga upp ett sparande. Ibland kan man även hitta små förmåner online, som att få ett gratis smakprov snus eller andra produkter som sparar några kronor i vardagen.

Håll koll på fribelopp och hur mycket du får jobba extra under studietiden

Fribelopp är den summa du får tjäna utan att förlora ditt studiebidrag från CSN. För 2026 är fribelopp cirka 21 700 kr per termin (halvår), vilket motsvarar ungefär 44 000 kr per år. Detta innebär att du kan jobba extra under studietiden och tjäna upp till denna gräns utan att påverka ditt CSN-bidrag. Om du tjänar mer än fribelopp dras ditt studiebidrag in proportionellt, vilket kan kosta dig tusentals kronor.

Viktigt: För varje krona du tjänar över fribelopp minskar CSN ditt studiebidrag med 25 öre. Om du tjänar 10 000 kr för mycket under en termin förlorar du alltså 2 500 kr i studiebidrag – vilket innebär att du faktiskt bara tjänar 7 500 kr på den extra inkomsten.

Ett bra sätt att få ut maximalt av ditt extrajobb är att hålla koll på din årsinkomst och planera ditt arbete strategiskt. Många studenter väljer att jobba mer under sommaren när de inte studerar, eller tar extra pass under terminer när de har färre kurser. Använd CSN:s beräkningsverktyg på deras webbplats för att kontrollera att du ligger inom fribelopp. Det finns faktiskt många roliga jobb med bra lön som går att kombinera med studier om man letar noga.

Ansök om bostadsbidrag och andra bidrag du har rätt till som student

Så fungerar bostadsbidrag för studenter

Bostadsbidrag är ett av de mest underskattade sätten att förbättra sin ekonomi under studietiden. Många studenter vet inte att de har rätt till bostadsbidrag från Försäkringskassan, särskilt om de har barn eller höga boendekostnader i förhållande till sin inkomst. Ensamstående studenter utan barn kan få upp till cirka 1 400 kr per månad i bostadsbidrag, medan studenter med barn kan få betydligt mer – ofta 2 000-4 000 kr per månad beroende på situation.

För att ansöka om bostadsbidrag behöver du uppfylla vissa krav:

• Vara minst 18 år
• Bo i Sverige med permanent uppehållstillstånd
• Ha ett hyreskontrakt eller äga din bostad
• Ha en viss bostadskostnad i förhållande till din inkomst
• CSN-studiebidraget räknas som inkomst, men studielånet räknas inte

Ansök digitalt via Försäkringskassans webbplats – processen tar cirka 10-15 minuter och kan ge dig tusentals kronor extra per år. Även om Sverige inte nödvändigtvis är det rikaste landet i världen, så har vi ett väl utbyggt socialt skyddsnät som studenter bör utnyttja.

Andra bidrag och stöd som kan stärka din ekonomi

Utöver bostadsbidrag finns flera andra sätt att få ekonomiskt stöd som student. Stipendier är en utmärkt källa till pengar som du inte behöver betala tillbaka. Det finns hundratals stipendier i Sverige för olika ändamål – allt från studieprestationer till specifika studieinriktningar eller geografiska områden. Besök din högskolas stipendieportal och ansök om alla relevanta stipendier; många studenter lämnar tusentals kronor på bordet varje år genom att inte ansöka.

Din studentkår kan också erbjuda ekonomiskt stöd i form av nödfonder eller sociala bidrag om du hamnar i en svår ekonomisk situation. Kontakta din studentkår för att höra vilka möjligheter som finns. Vissa kommuner erbjuder också särskilda bidrag for studenter, så det lönar sig att kolla vad som finns tillgängligt där du bor.

Minska dina utgifter – konkreta spartips för studietiden

Köp begagnad kurslitteratur istället för ny

Kurslitteratur är en av de största utgifterna för många studenter, med kostnader som lätt kan uppgå till 3 000-5 000 kr per termin. Att köp begagnad kurslitteratur kan spara in upp till 50-70% av denna kostnad. Begagnad kurslitteratur finns på flera ställen:

• Studentkårens secondhand-butiker och bokbörser
• Facebook-grupper för din specifika utbildning
• Webbplatser som Campusbokhandeln, Studentapan och Bokbörsen
• Direkt från äldre studenter efter kursens slut
• Universitetets anslagstavlor och digitala marknadsplatser

Ett annat alternativ är att låna eller köp begagnad kurslitteratur beroende på hur ofta du behöver boken. Många läroböcker finns på universitetsbiblioteket, och även om det kan vara svårt att få tag på populära titlar under högtrafik, fungerar biblioteket utmärkt för referenslitteratur och böcker du bara behöver läsa några kapitel i. För kurser där du verkligen behöver en egen bok, köp begagnad och sälj vidare efter kursen – då kan din totala kostnad bli mindre än 100 kr.

Alternativ	Kostnad	Fördel	Nackdel
Ny bok	600-800 kr	Alltid tillgänglig	Mycket dyr
Begagnad bok	200-400 kr	Stor besparing	Kan ha anteckningar
Biblioteket	0 kr	Gratis	Begränsad tillgång
Köp & sälj vidare	50-150 kr (netto)	Minimal kostnad	Kräver planering

Låna eller köp begagnad kurslitteratur – vad lönar sig?

Valet mellan att låna eller köpa beror på kursens upplägg. Om kursen kräver intensivt arbete med boken, många anteckningar och markeringar, eller sträcker sig över flera terminer, lönar det sig ofta att köpa begagnad. En begagnad lärobok kostar kanske 200-400 kr istället för 600-800 kr ny, och du kan sälja den vidare för 150-300 kr efter kursen. Din nettokostnad blir då bara 50-100 kr.

Exempel: En student köper en begagnad lärobok för 250 kr i början av terminen. Efter kursen säljer hen boken vidare för 200 kr till nästa kursomgång. Total kostnad för att ha tillgång till boken under hela terminen: endast 50 kr jämfört med 700 kr for en ny bok.

För kurser med enklare läsning eller där boken bara används sporadiskt är biblioteket det bästa alternativet. Många bibliotek erbjuder också e-böcker som du kan läsa digitalt utan att vänta på fysiska exemplar. Kombinera strategierna: låna från biblioteket när kursen börjar för att se hur mycket du faktiskt använder boken, och köp begagnad senare om du märker att du behöver den ofta.

Dela lägenhet för att sänka boendekostnader

Boende är den enskilt största utgiften för de flesta studenter, ofta 4 000-7 000 kr per månad i studentstäder som Stockholm, Uppsala och Lund. Att dela lägenhet med en kompis eller dela boende med andra studenter kan sänka dina utgifter med 1 000-2 000 kr per månad jämfört med att bo själv. Detta motsvarar 12 000-24 000 kr per år – pengar som kan göra enorm skillnad i din studentbudget.

När du delar boende delar du inte bara hyran utan också kostnader för el, internet och hemförsäkring. Många studenter hittar också att det är trevligare och mindre ensamt att bo med andra, vilket är en bonus utöver de ekonomiska fördelarna. Sök efter delningslägenheter via studentkårens bostadsförmedling, Facebook-grupper eller webbplatser som Blocket och Qasa.

Utnyttja studentrabatter med Mecenat och andra studentkort

Studentrabatter kan spara flera tusen kronor per år om du använder dem konsekvent. Mecenat är det största studentkortet i Sverige och ger rabatter hos över 1 500 företag. Kortet kostar cirka 90 kr per år men ger rabatter på allt från kläder (10-25% hos många kedjor), träning (ofta 20-30% på gym), mat och restauranger, till elektronik och resor. En enda köp av en dator eller telefon med studentrabatt kan spara 1 000-3 000 kr, vilket gör kortet värt sin kostnad många gånger om.

Utöver Mecenat finns andra studentrabatter att utnyttja:

• SJ ger 20% rabatt på tågresor
• Många biografer har studentpriser (ofta 30-40 kr billigare)
• Spotify och Apple Music erbjuder rabatterade studentabonnemang (cirka 60 kr/månad istället för 119 kr)
• Gym och träningsanläggningar ger ofta 20-30% studentrabatt
• Många klädkedjor (H&M, Lindex, Åhléns) ger 10-15% rabatt

Innan du gör något större köp, fråga alltid om studentrabatt – många butiker ger rabatt även om det inte står på skyltar.

Smarta tips för att spara pengar på mat och matinköp

Mat är en av de största rörliga utgifterna för studenter. En genomsnittlig student lägger omkring 2 000-3 000 kronor i månaden på mat, men med smart planering kan du minska matkostnaderna till 1 500-2 000 kr utan att kompromissa med kvalitet eller hälsa. Börja med att handla med lista och aldrig när du är hungrig – detta förhindrar impulsköp som kan öka din matkostnad med 20-30%.

Effektiva sätt att spara på mat:

1. Köp egna märkesvaror istället för varumärken (spara 30-40%)
2. Jämför jämförelsepriser per kilo/liter istället av paketstorlek
3. Handla på lågprisbutiker som Lidl eller Willys for basvaror
4. Utnyttja kampanjer och köp större förpackningar av varor du använder ofta
5. Laga större portioner och frys in som matlådor för veckan
6. Planera dina måltider för veckan och handla därefter
7. Köp frukt och grönt som är i säsong (ofta 30-50% billigare)

Många studenter sparar 500-800 kronor per månad genom att alltid ta matlådor till skolan istället för att köpa lunch ute, där en enkel lunch kostar 80-120 kr jämfört med hemlagad mat för 20-30 kr per portion under tian. Om du äter lunch ute fem gånger i veckan kostar det cirka 2 000 kr per månad, medan matlådor kostar cirka 400-500 kr – en besparing på 1 500 kr per månad eller 18 000 kr per år.

Så sparar du pengar på nöjen utan att offra studentlivet

Nöjen och sociala aktiviteter är viktiga för välmående under studietiden, men behöver inte kosta mycket. Istället för att gå på dyra barer och restauranger (där en kväll lätt kostar 400-600 kr), ordna hemmakvällar med andra studenter där ni delar på kostnaden för mat och dryck – ofta 100-150 kr per person för en hel kväll. Studentkåren arrangerar också många gratis eller billiga evenemang, från filmkvällar till konserter och fester.

För kultur och underhållning, utnyttja gratis alternativ: många museer har gratis inträde vissa dagar, biblioteket erbjuder gratis böcker, filmer och musik, och studentkåren har ofta rabatterade biljetter till teater och konserter. Om du vill träna, kolla om din högskola har gratis eller billigt gym för studenter – ofta mycket billigare än kommersiella gym. Med lite kreativitet kan du ha ett aktivt socialt liv och spara pengar samtidigt.

Jobba extra under studietiden – så ökar du din inkomst

Hur mycket får du jobba utan att förlora CSN?

Som nämnts tidigare är fribelopp cirka 21 700 kr per termin, eller ungefär 44 000 kr per år. Detta innebär att du kan tjäna cirka 3 600 kr per månad från extrajobb utan att påverka ditt studiebidrag. Om du arbetar mer strategiskt – till exempel jobbar mer under sommaren och mindre under intensiva studieperioder – kan du optimera din inkomst.

Exempel: Om du jobbar 10 timmar per vecka till 120 kr/timme (vanlig timlön for studentjobb), tjänar du cirka 4 800 kr per månad. Under en åtta månaders termin blir detta 38 400 kr, vilket är inom fribelopp. Lägg till sommarjobb på 15 000-20 000 kr, och din totala årsinkomst kan bli 50 000-60 000 kr. Men var försiktig att inte överskrida fribelopp, eftersom varje krona över gränsen minskar ditt studiebidrag med 25 öre – vilket innebär att du förlorar pengar på att arbeta för mycket.

Bästa extrajobb för studenter

De bästa extrajobben för studenter kombinerar flexibilitet med rimlig lön. Populära alternativ inkluderar:

Typ av jobb	Timlön	Fördel
Butiksarbete (ICA, Coop, H&M)	110-130 kr	Flexibla scheman, nära campus
Restaurang & café	120-140 kr + dricks	Kvälls- och helgarbete passar studier
Callcenter & kundtjänst	120-150 kr	Ofta distansarbete möjligt
Handledning & läxhjälp	150-250 kr	Hög lön, relevant för ditt ämne
Foodora/Uber Eats	100-150 kr	Arbeta när det passar dig
Frilans (design, kod, text)	150-300 kr	Bygger CV, flexibelt

Många studenter föredrar också gig-ekonomi jobb som Foodora eller Uber Eats där du kan arbeta när det passar dig, eller frilansarbete inom ditt studieområde – grafisk design, programmering, översättning eller skrivande. Dessa kan betala bättre och ger värdefull erfarenhet för framtida karriär. Kolla din högskolas jobbportal och studentkårens anslagstavla för studentanpassade jobb.

Spara en slant varje månad – tips för att få pengarna att växa

Sparkonto för studenter – vad ska du tänka på?

Även om din budget är stram som student lönar det sig att spara något varje månad. Ett sparkonto med bra ränta kan hjälpa dina pengar att växa. För 2026 erbjuder många banker sparkonton med räntor mellan 3-4% för studenter. Om du sparar 300 kr per månad i ett år (totalt 3 600 kr) och får 3,5% ränta, tjänar du cirka 60 kr i ränta – inte enormt, men bättre än att ha pengarna på ett vanligt konto med 0% ränta.

Välj ett sparkonto utan avgifter och med fri insättning och uttag. Många nätbanker som Northmill, Svea eller Resurs Bank erbjuder konkurrenskraftiga räntor för sparkonton. Automatisera ditt sparande genom att sätta upp ett autogiro som för över en viss summa till sparandet direkt när du får CSN eller lön – på så sätt ”betalar du dig själv först” och sparar utan att tänka på det.

Hur mycket bör du spara som student?

Som student är det realistiskt att sikta på att spara 5-10% av din totala inkomst, vilket kan vara 200-500 kr per månad beroende på din situation. Om du får fullt studiemedel (12 600 kr) och jobbar extra för 3 000 kr, är din månadsinkomst 15 600 kr. Att spara 300-400 kr per månad (cirka 2-3%) är en bra start och ger dig en buffert på 3 600-4 800 kr per år.

Denna buffert är ovärderlig för oväntade utgifter – en trasig dator, tandläkarbesök, eller möjligheten att tacka ja till en studieresa. Många studenter som bygger upp en buffert på 5 000-10 000 kr rapporterar betydligt lägre ekonomisk stress. Kom ihåg att det viktigaste inte är beloppet utan vanan att spara regelbundet.

Vanliga misstag som kostar studenter pengar

Att inte utnyttja studentrabatter fullt ut

Ett av de vanligaste misstagen är att inte använda studentrabatt konsekvent. Många studenter köper ett Mecenat-kort men glömmer sedan att visa det vid köp, vilket innebär att de betalar fullt pris i onödan. Gör det till en vana att alltid fråga om studentrabatt – även om det inte är utannonserat ger många butiker rabatt om du frågar.

Ett annat misstag är att inte jämföra priser även med studentrabatt. Ibland är ett varumärke med 15% studentrabatt fortfarande dyrare än ett annat märke utan rabatt. Använd prisjämförelsetjänster och tänk alltid på det faktiska priset du betalar, inte bara rabattprocenten.

Att köpa ny kurslitteratur när begagnad finns

Många förstaårsstudenter gör misstaget att köpa all kurslitteratur ny i campusbokhandeln, vilket kan kosta 5 000-8 000 kr per år. Genom att systematiskt köpa begagnad kan du minska denna kostnad till 2 000-3 000 kr – en besparing på 3 000-5 000 kr per år. Detta är pengar som kan användas till mat, boende eller sparande istället.

Planera dina bokköp strategiskt: vänta med att köpa tills kursen börjar och du vet exakt vilka böcker du behöver, kolla alltid begagnatmarknaden först, och sälj vidare dina böcker direkt efter kursen när efterfrågan är som högst. Många studenter tjänar faktiskt pengar på kurslitteratur genom att köpa billigt tidigt och sälja till högre pris när nästa kursomgång börjar.

Att glömma ansöka om bostadsbidrag

Tusentals studenter går miste om bostadsbidrag varje år helt enkelt för att de inte vet att de har rätt till det eller glömmer ansöka. Bostadsbidrag är inte retroaktivt – du får bara bidrag från den månad du ansöker, inte för tidigare månader. Om du har rätt till 1 000 kr per månad och väntar sex månader med att ansöka, förlorar du 6 000 kr som du aldrig får tillbaka.

Ansök om bostadsbidrag så fort du flyttat in i din bostad och har ett hyreskontrakt. Processen tar bara 10-15 minuter online, och Försäkringskassan beslutar vanligtvis inom 4-6 veckor. Även om du inte är säker på om du har rätt till bidrag, ansök ändå – det värsta som kan hända är att du får avslag, men du kan få tusentals kronor per år om du blir beviljad.

Att jobba för mycket och förlora CSN-bidrag

Många ambitiösa studenter gör misstaget att jobba för mycket och överskrida fribelopp, vilket resulterar i att de förlorar studiebidrag. Om du tjänar 50 000 kr under en termin där fribelopp är 21 700 kr, har du tjänat 28 300 kr för mycket. CSN drar då in 25% av överinkomsten från ditt studiebidrag – i detta fall 7 075 kr. Detta innebär att du faktiskt förlorar pengar på att arbeta för mycket.

Håll noggrann koll på din inkomst genom hela terminen och använd CSN:s beräkningsverktyg för att simulera hur mycket du kan tjäna. Om du ser att du närmar dig gränsen, prata med din arbetsgivare om att minska dina timmar eller pausa arbetet tills nästa termin. Det är bättre att tjäna lite mindre men behålla ditt fulla studiebidrag än att förlora bidrag genom att överskrida fribelopp.

Bästa spartips – sammanfattning av hur du sparar pengar som student

Att spara pengar som student handlar om att kombinera flera strategier: skapa och följ en budget för att hålla koll på dina inkomster och utgifter, ansök om alla bidrag du har rätt till (särskilt bostadsbidrag som kan ge 1 000-4 000 kr extra per månad), minska dina utgifter genom att köpa begagnad kurslitteratur, dela boende, och utnyttja studentrabatter konsekvent. Även små besparingar summerar sig – att spara 100 kr per vecka genom smart matinköp blir 5 200 kr per år.

Öka din inkomst genom att jobba extra inom fribelopp, vilket kan ge dig 3 000-4 000 kr extra per månad utan att påverka ditt CSN. Kombinera detta med att spara en slant varje månad på ett sparkonto, och du bygger en ekonomisk buffert som ger trygghet och möjlighet att njuta av studentlivet utan konstant ekonomisk stress. Med dessa strategier kan de flesta studenter inte bara få pengarna att räcka, utan faktiskt spara flera tusen kronor per år trots en begränsad budget.

Genom att kombinera smart budgetering, utnyttja alla bidrag du har rätt till (särskilt bostadsbidrag), köpa begagnad kurslitteratur och jobba extra inom fribelopp kan du som student spara flera tusen kronor per år samtidigt som du bygger goda ekonomiska vanor för framtiden. Börja med att göra en budget idag och ansök om bostadsbidrag om du inte redan gjort det – dessa två åtgärder ger ofta störst effekt på din studentekonomi.

Läs mer om relaterade ämnen

• Tjäna extra pengar vid sidan av jobbet – 15 sätt att få sidoinkomst
• Passiv inkomst tips: Smarta sätt att skapa passiva intäkter 2024
• Eget företag tips: Så lyckas du som entreprenör och småföretagare
• Smarta affärsidéer att starta 2025 – guide för nya företagare